karin

Om ca tre timmar skulle jag ha landat på Landvetter. Brun, lycklig och utvilad!
Åhhh...arg, arg, arg!!

Igår tog de bort stygnen. Det såg bra ut om man bortser från att den översta delen av såret hade blivit lite inflammerat.
Jag börjar ändå tro att jag även i framtiden kan tycka om min mage. Med ett vitt streck!

Christian hade skrämt upp mig då han hävdade att det skulle göra ont att ta bort stygnen!
(hur nu han skulle kunna veta det... vad jag vet så han aldrig fått sy)
Så jag var vaken från klockan fem på morgonen för att jag var så nervös. Jag och smärta går inte riktigt ihop.
(har ju alltid vart lite klen)
Men tänka sig...det kändes inte ens!!

Så!
Nu ska jag inte älta min besvikelse över blindtarmsoperation och utebliven charterresa mer!
Lovar!

Imorgon sa jag jobba igen. Ska bli skönt, då jag efter två veckors återhämtning klättrar på väggarna!