Innehållslöst
När jag var liten... nä..
När jag var yngre... nja..
För några år sedan var jag väldigt betuttad i dataspelet, "The Sims".
Ett ganska meningslöst spel egentligen.. särskilt när man fuskar, vilket jag gjorde!! :)
Spelet går helt enkelt ut på att man skapar en sim (en människa), låter simmen bygga ett hus, ser till att den skaffar ett jobb så den kan köpa saker, samt ser till att han/hon äter, sover och besöker toaletten regelbundet.
Utöver denna bas så måste man även se till att simmen har roligt. Detta gör man lättast genom att låta henne/honom titta på TV, spela dator, måla eller bada i poolen (som jag har råd att bygga på en gång pga ett supersnitsigt penga-fusk). En viktig grej var tydligen också att de fick umgås med andra simmar...men detta hade inte mina simmar riktigt tid med eftersom jag tyckte det var mycket viktigare att de lärde sig massa saker å fick massa kunskapspoäng, samt att de då kunde få ett bättre jobb och tjäna mer pengar som de kunde handla upp.
Jag vet att jag, när jag satt och spelade timme ut och timme in, förundrades över hur lite de egentligen hade att göra och att de gjorde samma saker varje dag!
Idag när jag stod och hängde tvätt och kom att tänka på det här spelet slog det mig plötsligt att jag, på sätt och vis, nu lever mitt liv som jag för några år sedan levde simmarnas.
Jag gör samma saker vare dag!
Sover, äter, går på toa, pluggar, pluggar, pluggar, går i skolan, umgås lite med C och tittar på TV!
Observera nu att jag inte tror att jag är ensam om dessa rutiner. Tvärtom. Jag förstår att såhär ser livet ut för de allra flesta. Men fy fasiken va tråkigt rent ut sagt!
Vad skulle jag vilja göra då?
Det är det som är grejen! Jag vet inte?!
En pool kanske skulle hjälpa..
Jag har även kommit på mig själv med att om jag har tråkigt så åker jag ner på stan. Om jag åker ner på stan går jag i affärer. Om man går i affärer hittar man ofta något som man gärna skulle vilja ha...
Fattar ni? Vi konsumerar för att vi har tråkigt! Jag åker ner till stan och shoppar för att jag inte har något annat att göra!! Fattar ni hur tragiskt det är?!
Ändå är jag en person som liksom lever för familjen och umgänget med andra människor. Jag har ingen enorm längtan efter att se hela världen eller ha ett topp jobb innan jag fyller 25. Jag tycker liksom inte sånt är viktigt!
Enligt mig går livet ut på att uppleva saker tillsammans med nära och kära!
Efter en lång och grundlig analys har jag kommit fram till att det är bristen på umgänge som har lett till att mina dagar är så innehållslösa som de är och att spendera pengar ha blivit min favorit hobby.
Men som min terapeut säger...
"Det är först när man förstår vad som är fel som man kan göra något åt det"
Å jag tänker göra något åt det!!
För jag tänker inte leva mitt liv som en förbaskad, löjlig dataspelsfigur som bara gör vad andra säger åt den att den ska göra hela dagarna!!!!!
När jag var yngre... nja..
För några år sedan var jag väldigt betuttad i dataspelet, "The Sims".
Ett ganska meningslöst spel egentligen.. särskilt när man fuskar, vilket jag gjorde!! :)
Spelet går helt enkelt ut på att man skapar en sim (en människa), låter simmen bygga ett hus, ser till att den skaffar ett jobb så den kan köpa saker, samt ser till att han/hon äter, sover och besöker toaletten regelbundet.
Utöver denna bas så måste man även se till att simmen har roligt. Detta gör man lättast genom att låta henne/honom titta på TV, spela dator, måla eller bada i poolen (som jag har råd att bygga på en gång pga ett supersnitsigt penga-fusk). En viktig grej var tydligen också att de fick umgås med andra simmar...men detta hade inte mina simmar riktigt tid med eftersom jag tyckte det var mycket viktigare att de lärde sig massa saker å fick massa kunskapspoäng, samt att de då kunde få ett bättre jobb och tjäna mer pengar som de kunde handla upp.
Jag vet att jag, när jag satt och spelade timme ut och timme in, förundrades över hur lite de egentligen hade att göra och att de gjorde samma saker varje dag!
Idag när jag stod och hängde tvätt och kom att tänka på det här spelet slog det mig plötsligt att jag, på sätt och vis, nu lever mitt liv som jag för några år sedan levde simmarnas.
Jag gör samma saker vare dag!
Sover, äter, går på toa, pluggar, pluggar, pluggar, går i skolan, umgås lite med C och tittar på TV!
Observera nu att jag inte tror att jag är ensam om dessa rutiner. Tvärtom. Jag förstår att såhär ser livet ut för de allra flesta. Men fy fasiken va tråkigt rent ut sagt!
Vad skulle jag vilja göra då?
Det är det som är grejen! Jag vet inte?!
En pool kanske skulle hjälpa..
Jag har även kommit på mig själv med att om jag har tråkigt så åker jag ner på stan. Om jag åker ner på stan går jag i affärer. Om man går i affärer hittar man ofta något som man gärna skulle vilja ha...
Fattar ni? Vi konsumerar för att vi har tråkigt! Jag åker ner till stan och shoppar för att jag inte har något annat att göra!! Fattar ni hur tragiskt det är?!
Ändå är jag en person som liksom lever för familjen och umgänget med andra människor. Jag har ingen enorm längtan efter att se hela världen eller ha ett topp jobb innan jag fyller 25. Jag tycker liksom inte sånt är viktigt!
Enligt mig går livet ut på att uppleva saker tillsammans med nära och kära!
Efter en lång och grundlig analys har jag kommit fram till att det är bristen på umgänge som har lett till att mina dagar är så innehållslösa som de är och att spendera pengar ha blivit min favorit hobby.
Men som min terapeut säger...
"Det är först när man förstår vad som är fel som man kan göra något åt det"
Å jag tänker göra något åt det!!
För jag tänker inte leva mitt liv som en förbaskad, löjlig dataspelsfigur som bara gör vad andra säger åt den att den ska göra hela dagarna!!!!!